JAG: Vem är du?
JD: Jag är Joggingdöden.
JAG: Kommer du för att hämta mig?
JD: Nej så lätt slipper du inte undan. Först tänker jag springa bakom dig i en 3-4 kilometer och trampa av dig skorna, försåtligt lägga ut rötter så att du snubblar och arrangera uppförsbackar utan slut. Men har du inte avlidit då så kan jag förbarma mig och fixa ett hastigt värmeslag vid målgången.
JAG: Jävla Joggingdöden. Varför just jag?
JD: Den här löpslingan är till för människor med ambitioner. Folk som tar träningen seriöst. Du kommer hit ett par gånger om året, tar upp plats i spåret, springer fult, hasar dig med nöd och näppe runt banan och sedan åker du hem och käkar gräddbullar. Din sk ”träning” leder ingen vart och därför tänkte jag att det var lika bra att göra processen kort.
JAG: Jag hör dig. Men om jag lovar att hålla mig borta från all träning framöver kanske du kan göra ett undantag och låta mig gå?
JD: Hmm kanske. Du visar aldrig ditt bleka arsle här igen?
JAG: Nope. Lovar. Jag åker direkt hem till de där gräddbullarna.
JD: Deal.
